Jag vet, jag vet! Många gör resedagböcker, men jag tänkte "Screw that!!! Maybe I'll just be one in a million, BIG DEAL!"
Så, denna resa börjar som vilken som helst....
nämligen 6.30 o jag känner inget! Ingen som helst glädje över att åka till Thailand, ingen excitment, bara känslan av att jag skulle hem. ^^
Stekare som alltid, packa jag allt jag skulle ha med mig på morgonen o sen bar de iväg till en sömnig skoldag...
Alla lektioner tog död på mig innan sista lektionen (som var NO) hann finnisha mig, såg jag friheten när klockan blev 12.50 :D
Därefter sa jag mitt sista adjö till mina ack så tårlösa kompisar och tog min tunga 20 kilos väska ut för sista gången på två veckor, genom dörren mot en kall men å så himla smärtsam promenad hem.
Värre kunde de inte bli va? FEL! Så fort jag kom hem stod föräldrarna (som jag då kallade The Devils) och flåsade mig i nacken o petade på mig med högafflar för att jag skulle få MY ASS OUT OF THE FRONT DOOR!! OMG, eller OMB OME OMJ som jag väljer att säga istället.
Å juste, som ni vet var resan till Thailand, o från att jag steg ut från vår sunkiga lägenhet vid Kumlatorg, till flygplatsen, till Krabi, till Phuket, tog det 24 TIMMAR!!! Okej, nu över drev jag... var mer 23h... hehe...
Där kan man snacka lååååååångtråkitt! Vilket de var. När vi väl kom fram var kl. 19.00 (Thaitid, om ni vill veta svensk tid så subtraherar ni, ojoj nu blev matteläraren stolt, med 6 tim å så har ni de!)
Men dag var INTE ÖVER ÄN. En snabbdusch o ett klädombyte senare var jag ute på Phuket/Karons fina gator o flirta med schnygga thaiboys. Nej men... jag gick o käka.
Efter en lång dags utmattning vilade jag mitt tunga, feta o äckliga huvud på en sammetslen dunkudde o sov så länge jag bara kunde!!
Bra dag va...? Nåja hare bra, o vänta inte för länge på mig... jag kommer snart!